Nytt år=nystart?

…eller….. Ja, januari har bjudit på vinter och februari verkar inte vilja vara sämre. Trevande försök görs för att strama upp familjen.  En sluta-med-socker, en sluta-snusa, en börja-träna, en ta-tag-i-japanskan, vad övriga två sysslar med vet vi inte mycket om. Till hjälp har vi Lina, som i LINASMATKASSE ! Supernöjda – varma rekommendationer! Och vi cachar friskt vidare – kolla in http://www.geocaching.com/! Ett visst mått av mani börjar dock prägla denna aktivitet, men summan av alla laster är, sägs det, konstant, så slutar vi  nu med allehanda stimulantia, så gör vi väl bäst i att leta med både ljus och lykta efter nya. Geocaching har här ohemult rymliga kängor att fylla, men det skall gå! Vi har även varit på en snabbvisit i stora staden, med äldsta och yngsta dottern.  Äldsta dottern har även fyllt 18- 1 done, 3 to go! Plundrade biblioteksgranen på Malmöstadsbibliotek, där man sakta men säkert träder in i det nya milleniet, se http://www.darlinglibrary.se/.  Kort sagt, en hygglig start på det nya året. Återkommer!

 

GPS-lek

Har Ni någonsin snubblat över en plats som fått Er att tappa hakan; en syn Ni känt Ni bara MÅSTE dela med Er? Vore det då inte kul att kunna lägga upp de exakta koordinaterna tillsammans med något tips eller någon ledtråd på en sida på nätet? Kanske skulle det bli ännu roligare om man kunde gömma en liten loggbok i anslutning till platsen! Och kanske någon liten symbolisk pinal om det finns plats för det. Sen skulle andra människor kunna logga in på sidan, ladda ner koordinaterna till sin GPS och ge sig ut och upptäcka dessa platser. Kanske signera i loggboken och lägga till en upplevelse i minnet.

Möjligen skulle då Geocaching kunna vara något för Dig!

Sinnesvidgande för den nyfikne, luft och motion en masse för folkhälsan. För att inte tala om geografi och geologi för folkbildningen!

Nu råkar vi vara noviser och nattgamla nybörjare, men det hela är enkelt att förstå och givande på de flesta sätt. Vi tog med oss två olika koordinater när vi skulle tillbringa helgen på Österlen. Den första, ”Prästensbadkar” förde oss till Baskemölla och renderade rena jubel-och-klang-föreställningen när t o m barnen till slut maniskt deltog i letandet efter gömman. Oskulden togs när vi så slutligen hittade vår första Geocache och fastnade i GPS-lekens finmaskiga nät. Nu sitter vi benhårt! Tänkte vi… så vi gav oss genast iväg för att cacha in nummer två. Vi hittade kvickt till den magnifika platsen vid Sankt Nikolais Kapell, men efter idogt sökande i 45 minuter tvingades vi ge vika för klagande barns hunger och ge upp. Gömman hittade vi aldrig. Förmodligen finns den inte, av en eller annan anledning, kvar där den borde. Men det finns ju fler, väldigt många fler ställen att upptäcka.

Tack också till morbror Richard som invigde oss i denna vanebildande syssla.

Gott Nytt Slut och allsköns defragmentering och re-boot och allt det där som hör jordevarv till. Och glöm för allt i världen inte julbadet!

 

Höstkatalog 2009

Låt er inte luras! Att inläggen blir färre och flyktigare periodvis innebär inte per automatik att våra liv är händelselösa. Snarare tvärtom. Vi har faktiskt haft en hel del att stå i, plus att Lisa har investerat i en HTC Hero (telefon) som tar all hennes lediga tid med Facebookande och Googlande och allt annat Android kan erbjuda. Frånsett ett enkelt nakenbad i Pålsjö har vi inga dopp att rapportera. Det var kallt…

Vi har hälsat på kusinerna i Västervik och Halloweenat och Muurikkat. Se video nedan. Barnen har fått en bedårande ny kusin. Vi har även investerat i en ny GPS, Garmin 550T, av vilken vi förväntar oss mycket underhållning i form av Geocaching! En inte alltför vågad gissning är att nästa inlägg kommer tillägnas just Geocaching…

För vi får aldrig, ALDRIG, glömma LEKEN!

TEDtalks

 

Indiansommar

Indiansommar är synonymt med varma kvällar i september då jag på tidigt 70-tal lekte indianer och vita vid Lindomeåns gula/gröna/röda vatten. Det låg en textilfabrik längre upp och beroende på vad som var dagens tygfärgning så skiftade vattnets kulör. De vuxna var förskräckta men vi tyckte det var världens vackraste å! Södra Skåne har denna indiansommar bjudit på bad långt in i september, svettiga arbetsdagar i city, varma åskväder, goda äpplen och Calvados. I Simrishamn har några glada stickare jazzat upp gatskyltar, på biblioteket lyste Malmöstadsbiblioteks höstprogram upp programväggen. Ingen har väl undgått biblioteksdebatten! Hanna fyllde 12, vilket firades på vår kvarterskrog JP´s. Och det går fantastiskt bra för Malmös bäste Zlatan i hans nya klubb FCBarcelona. Men jag saknar;

 

Stora A i fostran

Ja, vad kan man säga? Äldsta dottern, eller barn ETT, som hon även går under, kom hem från det där jättestora landet i väst. Hon var väl sådär lagom imponerad, allt var naturligtvis STÖRRE än hemma; maten, vägarna, människorna, nöjespalatsen och skoaffärerna, men hon tyckte sig inte känna någon större lycka därav. Vi tog detta som ett gott betyg i fostran och tänkte att kanske, kanske har allt tjat om livets små värden trots allt nästlat sig in i den där obegripbara labyrint som utgör en tonårshjärna. Hon var så nöjd med att vara hemma att hon t  o m följde med till Ystaddjurpark för att kolla på lemurer, markattor, åsnor och en och annan Linderödsgris! Fast hon vägrade rida ponny, som barn 4. SÅ glad var hon inte.

Vi har sedan dess varit på barnkalas i Rörum och grattat kusin Fredrik, 7. Därpå kom bror/svåger Rikard på besök med kusinerna och stannade ett par dagar. Det är alltid lika roligt och händelserikt. B la lärde vi oss denna gång om Geocaching! Nördigt värre, men oerhört rafflande. För övrigt har han bidragit med bildmaterial från Sonisphere där han agerade doktor i fält. Vi har även hunnit med en del kvällsbad, då främst på Djuphavsbadet.

Jag har av övriga skribenter av denna blogg bannats för mina på tok för ordrika inlägg, vilket får mig att härmed klippa av ordflödet alldeles i förtid, (det är ju trots allt ingen microblogg, säger jag) men är det så folket vill ha det, vem är då jag att krångla!

Hej så länge.